Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johanna vände om inåt skogen och försvann
på cn biväg, som krökte in mellan granarna.
Men när Sven Ersson kom hem, hade
underrättelsen redan hunnit till Skogerum. Det gick
ridande ilbud omkring i gårdarna, män och kvinnor
skulle samlas vid jägmästarbostället.
Skogen brann norrut.
Det fins ingen panik, som är värre än den
skräck, hvilken griper skogsborna, när budskapet
går från gård till gård, att skogen brinner. Ingen
vet säkert, hvar det brinner. Hvar och en fruktar
för sitt. Elden kan räcka i veckor, lika väl som i
dagar. Den kan förstöra fälten och byggnaderna,
förhärja grödan och bränna opp bostäderna, göra
årtiondens arbete om intet och förvandla besutna
hemmansägare till fattighjon.
Skogen brinner.
Som en löpeld spridde sig nyheten öfver hela
trakten, och i dagningen såg det ut, som om hela
skogen blifvit lefvande. Åkande, gående och ridande
färdades fram på vägarna. De medförde spadar,
hackor, spett och matsäckar, som syntes beräknade
för dagar. Ät ett enda håll gick färden — norrut.
Och den tysta skogen genljöd af hofslag,
vagnsbuller och människoröster, medan, allt som man kom
stället närmare, hästarna, hvilka vädrade röken,
spetsade öronen och utstötte ängsliga gnäggningar.
När man kom nära eldsstället, började en tjock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
