Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
Hennes barnsliga ansigte såg förvirradt ut, och
hon betraktade forskande modern, som om hon
väntat en förklaring.
Ingrid kunde ingenting svara. Ilon vågade
ej med en min förråda, hvad som försiggick inom
henne. Hon betraktade dem endast med cn kali
blick och svarade sträft:
— Han kommer väl.
Med högburet hufvud gick bon stolt före dem
uppför trappan.
Inne i stugan mottogs hon af sönerna.
7-
När Ingrid setat inne en stund, började hon
bli orolig. Hon såg sig omkring, som om hon
väntat något, och till sist bad hon Hanna gå in i
kammaren med de två yngsta barnen. Hon sade sig
hafva något att tala vid sönerna.
De tre barnen gingo lugnt ut, och Ingrid stängde
själf dörren.
Hastigt vände hon sig om till sönerna.
— Ar han död? sade hon kort.
Petter nickade. Erland betraktade modern med
en tungsint min och mumlade ett jakande.
—- Sänkt i sjön? fortsatte hon andlöst.
— Jo, han var sänkt i sjön.
— Så han aldrig kan flyta opp?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>