Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rande isblock seglade i solglittret öfver de blåa,
fria. böljande vågorna.
Men när solen kom, och människorna väcktes
ur vinterdvalan. gick samtidigt ett rykte öfver
nejden, ett rykte, som skrämde upp hela trakten.
Ryktet talade med tusen tungor, och det gick öfver
hela ön. som befriad från vinterns hölje tycktes
sträcka sin vitidiga kropp i solskenet, och detta
rykte berättade, att medan naturen sof sin långa
vinternattsdröm, hade ett brott blifvit begånget, ett
brott, som fylde alla sinnen med onämnbar fasa.
Det är en egendomlig stämning, som hvilar
öfver en nejd, när människorna ana, att ett brott
blifvit föröfvadt i deras omedelbara närhet eller midt
ibland dem. Den fasa. som detta väcker, har något
besynnerligt smittande. Det ser nästan ut. som om
den stode i samband med någon hemlig fruktan,
hvilken ligger djupt i de flesta individer, att äfven
han eller hon, som i dag rysa öfver en annans
gärning, en gång kanske skall stå med fläckade
händer. Men samtidigt vaknar ett begär att se
brottet hämnadt. Den gamla satsen: öga för öga
och tand för tand. hvilken stiftat barbarernas lagar,
är icke död, därför att en stor man en gång
uttalat sin sublima förkastelsedom öfver denna lidelse.
Djupt i människornas hjärtan sitter denna tanke,
den är stark som en drift, oresonlig som den, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
