Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Därför satt mor Greta ensam, och hon märkte
icke, att skymningen föll, och det blef mörkt
omkring den stora linden och inne i stugan.
Men på eftermiddagen tog det i låset, och
August trädde in. Greta blef rörd. Hon blef så glad,
att han tänkt på henne, att hon inte visste, hvad
hon skulle tro eller säga. Men när August satt sig,
och det blifvit ljus, visste mor Greta, att han
kommit, därför att han hade något att säga, och hon
förstod strax, hvad det gälde.
— Far är borta nu, började sonen efter en paus.
— Han är det, svarade Greta och suckade.
— Det var väl, han fick gå bort, sade August.
Han var gammal.
Mor Greta svarade icke. Hon knep ihop
läpparna och såg stint framför sig.
— Nu blir det förstås bara halfva undantaget,
som blir kvar åt er, fortfor August med lugn ton.
— Det blir väl det, sade modern lugnad. Hon
hade fruktat, att det var frågan om någon nedprutning.
Sonen satt en stund och funderade. Det var
tydligt, att han hade något mera på sinnet, som han
hade svårare att komma fram med.
Slutligen sade han:
— Se, vi hade tänkt, att nu när far var borta,
är det liksom bättre plats här. Det har börjat bli
trångt där oppe, nu se n barna kommit till. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
