- Project Runeberg -  Nutid /
213

(1891) [MARC] [MARC] With: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

213
När bröderna kommo hem från jakten var det redan
mörkt. Evert hade otåligt frågat efter dem, och de
fmgo bud att komma in och hälsa på honom, ty kanske
o
var det ute med honom nu. Ahå! sade bröderna och
ville icke sätta tro till det, förrän de sågo, huru dålig
han såg ut. Då stora bror kom närmare sängen, fmgo
Everts ögon lif, och han fäste dem på den jaktklädde
långe ynglingen med ett stort, nyfiket och frågande in-
tresse. Han mumlade något mellan läpparna, och stora
bror kom med generade pojkfasoner närmare honom,
fast han tyckte det var så pjåskigt förstås. Då hväste
han fram sin ovisshet, som plågat honom under långa
febertimmar :
»Nå... sköt jag inte haren, hva?... Den där gam-
la... den där bakom rian?»
Brodern nickade jakande ett medlidsamt lugnande
besked. Då klarnade den sjukes uppsyn, och med ett
drag af oändlig lättnad föll han samman, där han låg.
Det var hans lifs sista stora fråga och sista orätta be-
sked. Hvad hjälpte det, att hans mor sörjde? Den gamla
backharen blef hans unga lifs sista vakna intresse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:43:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ggnutid/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free