Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
indiskreta, men dock särdeles naturliga frågan: Hvad vill
lektor Personne?
I Januari månad detta år, eller strax efter det att man
börjat tala om upptäckterna af osedlighetsfall bland
skolungdomen, hade jag nämligen ett samtal med en äldre
framstående liberal man. Och detta samtal hör till dem, hvilka jag
lagt på minnet.
Denne mau är nämligen en person, som hyser lifligt
intresse tor den nyare literaturens företeelser, och då hans
rättskänsla är lika oemotsäglig som hans talang, har jag flere
gånger haft gagn af hans anmärkningar, på samma gång som
jag känt mig värmd at hans lifliga deltagande för alt nytt,
som rör sig bland en generation, yngre än hans egen.
Yi kommo emellertid att tala om de nämda
upptäckterna inom skolorna, och när vi en stund hade utbytt tankar
angående därmed sammanhängande förhållanden, yttrade den
omnämde personen, hvilken jag för korthetens skull vill kalla
för herr X.
— Pass på. Det är fara vardt, att man slår mynt af de
här historierna och använder dem som anfallsvapen mot
»osedligheten i literaturen». Inte därför att dessa företeelser
sammanhänga med literaturen. Men den nya literaturen har många
fiender, och kan man riktigt skrämma upp folk för
osedligheten, då har man vunnit mycket. Och det fins för
närvarande ingenting, som på det sättet bringar passionerna i
svallning. Ty i sedlighetsfrågan vilja de flesta människor
icke tänka, utan de slå blindt med vackra fraser och stora
ord. Resultatet skulle bli ett almänt skrik. Och förrän det
allmänna skriket tystnat, är det fara vardt, att ingen har
sinne för att höra på ett förnuftigt ord, äfven om någon
skulle försöka att uttala det.
Detta yttrande af hr X. fästade sig i mitt minne. Och
jag-tänkte då för mig själf: Ja, det är blott alt för troligt. Det är
icke värdt att insöfva sig i några falska förhoppningar angående
hvad som är moraliskt möjligt eller omöjligt. I betraktande
af, hvad man åtminstone i Sverige anser sig kunna tillåta
sig, när det gäller att komma en motsatt mening till lifs, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
