Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 93
omgifningar, inom hvilka man lefvat och utveck-
lat sig, omgifningar, som, bara genom återseendet,
föra med sig detta vanans lugn, som betyder
så mycket. Han slöt ögonen och förde handen
öfver pannan. En smärtsam känsla genomflög
honom. Nu stod han vid målet, det mål, för
hvilket han i så många år arbetat. Studietiden
var slut, och lifvet skulle börja. Men han kände
icke någon lust att träda ut i lifvet, snarare en
slags skygghet som för något främmande och
obekant, hvilket väntade honom med faror och
hot. Han önskade nästan, att han finge betänka
sig litet till, dröja ännu ett år åtminstone. Han
behöfde så väl tid, innan han tog ett afgörande
steg och trädde ut i lifvet som prest. Prest?
Hemkänslan, som värmt honom, började vika,
och en känsla af oändlig tomhet fylde hans själ.
Han skulle tala om alt detta, fadern skulle se
förvånad ut, modern skulle gråta, och alla skulle
de svara honom med bibelspråk och annat, som
de tagit ur böcker. Och han skulle just nu ha
behöft en människa! Bara en hederlig, god
hvardagsmänniska, som ville förstå honom. Han
glömde, hvar han befann sig, och innan han
hunnit tänka på, hvad han gjorde, vsuckade han
djupt.
Modern lade handen på hans knä och såg
ängsligt in i hans ansigte:
»Hur är det med dig? Du ser inte riktigt
kry ut.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
