Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anspelningar, eller också brydde han sig helt
enkelt icke om det.
Emellertid en eftermiddag vid sextiden, alde-
les som vanligt — ringde det på tamburklockan,
och pastor Simonson trädde in.
Han kom fram och hälsade på fru Hallin
som han plägade göra, slog sig ned i sin vanliga
stol, och fru Hallin skickade genast upp och frå-
gade, om inte herr Ernst, som han ännu kallades
hemma, ville komma ner. Men jungfrun kom
tillbaka med en hälsning, om icke pastor Simon-
son i stället ville komma upp en stund på »herr
Ernsts» rum. Ty adjunkten var utgången, och
de kunde då få språka ensamma.
Fru Hallin såg litet ledsen ut, men beher-
skade sig och bad pastorn vara så god och stiga
en trappa upp.
»Dröj inte för länge,» tilläde hon.
När pastor Simonson kom upp på adjunktens
rum, fann han sin vän sittande i soffan. Han
lutade hufvudet i handen, och det var något så
slappt och sammansjunket i hela hans stälning,
att pastorn nästan anade oråd. Skulle tviflets
ande verkligen ha fått insteg äfven hos denne. . .
»Goddag,» sade han och gick ett par steg
närmare.
Ernst Hallin satte sig upp och såg framför
sig med en slö och förvirrad blick. Han förde
långsamt fingrarna uppåt hufvudet och trefvade
med en underlig rörelse i håret. Därefter reste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
