Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Saasa
150
ord, i det han böjde sin stora mage under bords-
kanten.
Då öppnades dörren och lektor Eneman,
som varit ute på gatan för att lufta sig något,
kom in. Han stannade midt i dörren och vin-
kade på någon, som han hade i förstugan.
»Kom in, min unga vän,» sade han och slog
upp och ned i luften med en rund liten höger-
hand. »Vi äro några kamrater härinne och vi
öka så gärna laget med en ny.»
Han drog den andre efter sig, och Ernst
Hallin syntes på tröskeln. Han stod förlägen
stilla och förde handen till ögonen, liksom om
han varit bländad af det altför starka ljusskenet.
Adjunkten Hallin steg genast upp och gick
sonen till mötes. Det var en viss upprymd vär-
dighet i hans sätt, och han kände sig både stolt
och förtjust öfver att få visa sin hemkomna son
för sina kamrater. Men på samma gång vak-
nade hos honom ett obehagligt minne. Om hans
hustru hade lagt sig eller satt uppe och väntade ?
Men han slog bort tanken och skakade hjärtligt
hand med sonen. Lektor Hallin följde sin bror,
och de stodo båda och språkade med den unge
mannen, medan han lade af sig ytterplaggen.
Det behöfdes ingen presentation. Alla, som
sutto i den lilla salongen, voro Ernst Hallins
gamla lärare. Han hälsade litet tafatt med en
känsla af skolpojken i sig, som smått retade
honom, fick sig en stol och slog sig ned. Man
frågade, hvad han ville dricka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
