Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 215 —
»Hvarför?» sade hon och såg honom rätt i
ögonen. »Hvarför?»
Han grep båda hennes händer och svarade
sakta och lågt:
»Jo, jag ville tala med er. Men jag kan
inte.»
Så släppte han henne och gick ett par gån-
ger fram och tillbaka på golfvet.
»Jaså, ni vill veta, hvarför jag inte ville tala
med er om detta.» sade han slutligen.
Han stannade ett stycke ifrån henne och
talade hela tiden, utan att se på henne.
»Nåja, jag skall säga er det. Kanske kan
det vara bra, att någon vet det. Jag önskar,
att jag vore långt borta härifrån, att jag vore
död, eller att jag aldrig funnits till. Om jag-
kunde somna in helt lugnt och stilla och sedan
aldrig vakna. Bara sofva, sofva, utan att någon
morgon grydde till en ny dag. Det önskar jag.
Alting, hällre än att stå på predikstolen om sön-
dag och ljuga för folket.»
»Ljuga?»
Hon såg spändt på honom.
»Tror ni då inte?»
»Jag vet inte,» svarade han dröjande. »Ibland
tror jag, och ibland tror jag inte. Hvad vet jag?
Jag har ju aldrig hunnit med att lefva. Jag har
läst och läst och läst. Och så föreslog mig
min far, att jag skulle bli prest. Och jag såg,
att min mor var så glad åt det. Så beslöt jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
