Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu beslöt Olle att han skulle leka lots. Och
därför skulle de först af allt bygga brygga ute i sjön.
Först släpade Olle och Svante ihop stenar. Svante
släpade och Olle körde. De hade en vagn, som gick
på fyra hjul, och den lassades ända till brädden med
så stora stenar, som pojkarna orkade bära. Ibland
opponerade sig Svante och ville inte vara med. Då
blef Olle ond och knogade ensam. Så voro de osams
om det en stund. Men till sist vände alltid Svante
tillbaka och hjälpte Olle att vräka stenar i sjön.
Det var inte litet sten, som gick åt. Och pojkarna
höllo på i flere dagar. Det ena lasset efter det
andra försvann, och det var mera än en gång, som
Olle fick taga itu med Svante, för att han inte skulle
tröttna. Besvärligt var det också. Man fick börja
inne vid stranden, plocka dit sten efter sten, så stiga
ut på de yttersta och plocka vidare. Men Olle var
ihärdig. Han arbetade så att svetten rann, och han
blef brun om halsen som en neger af att stå nere vid
stranden i solgasset. Men det brydde han sig inte om.
Och till sist hade han en lång rad af stenar, som man
kunde gå på en bra bit ut i vattnet. Då var han
nöjd och förklarade för Svante, att nu var det färdigt.
Sedan gick han och funderade. Ty nu ville han
också ha en flagg. En flagg fick han också af en
pojke, som hade två. Den var svart, röd och hvit,
och pappa sade att det var en tysk flagg. Det hade
förstås varit bättre, om den hade varit svensk. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
