Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"58 SVANTE TRILLAR I SJÖN,
gången, så hann Pudel fram och nafsade ett duktigt
tag i Svantes tröja.
Det var ett svårt arbete för Pudel. ’Ty Svante
var den tyngsta bumling, han någonsin släpat i land.
Pudel höll styft tag och drog och knogade. Hålla
Svante öfver vattnet, det orkade han inte, utan han
drog honom som en annan klump tvärs genom vattnet.
Men i land kom han, och på strand lade han Svante
och stannade bredvid honom.
Där låg Svante, och det blef som en liten sjö
omkring honom. Det rann ur hans våta kläder. Det
rann ur näsa, ögon och mun, ur håret och öfverallt
Svante visste inte rätt, hvar han var hemma, och han
trodde först nästan, att han var kvar i sjön.
Men till sist kvicknade han vid, och då förstod
han, hur rysligt han hade ställt till. Han hade gått
olofvandes ner till bryggan och fallit i sjön. Nu var
han genomvåt, och han var tvungen att gå och tala
om alltsammans. Våt och snopen, stöflade han i väg
uppför backen. Klafs, klafs lät det för hvart steg
han tog. Svante blef så bedröfvad, att han tyckte,
han aldrig hade varit så ledsen förr, och han trodde,
att vägen aldrig skulle ta" slut. Öch han grät så
bittert, att han inte en gång kom ihåg att klappa
Pudel, som hade dragit upp honom, och som hela
tiden hoppade omkring honom och skälde af belå-
tenhet.
Men hem kom han till sist, och det blef ett väsen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
