Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 SVANTE OCH HANS HÖNA,
Mamma, som hade hört talas om, att man kunde
tjudra hästar och gäss, och som var rädd, att hönan
skulle springa Åt skogen, hittade då på, att man kunde
binda ett band om ena foten på hönan, och så kunde
lille Svante få gå och leda henne.
Svante blef rysligt glad. Ty han trodde, att han
skulle kunna leka cirkus med hönan, och han tog
därför med sig sin gamla trasiga piska.
Men det skulle han inte ha gjort. Ty så fort
som hönan fick känna, att hon hade något om ena
benet, blef hon aldeles spritt tokig, Hon flög rätt
upp i luften och så ned igen, Så satte hon i väg att
springa, slog med vingarna och kacklade aldeles för-
skräckligt. Till sist dög hon öfver häcken, och där
snärjde hon in sig i tåten, så att hon blef hängande
i ena benet med hufvudet nedåt. Hönan skrek, och
Svante, som hela tiden höll i tåten, skrek också, så
mycket han orkade. Mamma och båda jungfrurna
måste ut igen, och de lågo öfver hvarandra i häcken
för att få tag i den vettskrämda hönan, som ånyo blef
insatt i låren och en hel timme efteråt gick och
skrockade af förskräckelse.
Sedan satt hönan hela sommaren i sin lår
under det att lille Svante höll henne sällskap. Han
hade fått veta, att hönan tyckte om mask. Och
hvarenda dag plockade han borta på vedbacken
mask, som han bar till henne. Till sist kände
hönan igen honom, så att hon stack upp hufvudet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
