Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 KISSE BLIR MÖRDARE,
såg sur ut och tänkte på, att han ändå hade haft
rätt. För han var inte våt om fötterna.
»Se på kisse», sade mamma. »Han är inte led-
sen, och inte frågar han hvad han sku göra. Han
är glad att få vara inne, när det rägnar.»
»Jag är ingen katt», svarade Olle.
Kisse hade verkligen inte tråkigt. Han gick och
smög under soffor och stolar, och alltid hade han
något att leka med. Han rullade med en boll, hop-
pade efter flugorna, tog ett skutt upp i fönstret och
slog ned en leksakshäst, kröp ihop under sängen en
stund, som om han skämdes eller var rädd, och bör-
jade till sist att leka med Svantes strumpor, som
hängde ned utför en stol.
Men Svante och Olle sutto bara och hängde, och
bäst det var, sade Svante igen:
»Hyad det är tråkigt i dag! Hvad ska vi
göra?»
I detsamma hördes något buller utifrån verandan,
och strax därefter ett ynkligt pipande. Pojkarna
sprungo upp och rusade ut. Mamma sprang efter.
Och under bordet på verandan hittade de kisse, som
höll en kanariefågel i mun.
Hur det hade gått till, fick ingen någonsin veta.
Kisse hade kommit ut genom dörren, utan att någon
såg honom. Sedan hade han hoppat upp på bordet,
och på ett eller annat sätt fått upp dörren till fågel-
buren. Att sticka in tassen genom dörren och få fatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
