Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORKEN OCH FÖNSTERRUTAN; 107
väsen därinne. Men det blef värre, än de nånsin
hade kunnat tänka sig. Flickorna skreko, herrarna
skreko, de dansande stannade af, och det blef ett så-
dant spring i dörrar, så att pojkarna tordes inte
stanna där längre. Utan Gustaf, Axel och Karl alle-
sammans lade de benen på ryggen och sprungo som
harar. Just som de skulle vika om hörnet, föll Gustaf
framstupa och slog sönder hela handen mot trottoar-
kanten. Men det brydde sig ingen om.
»Spring!» skrek Axel. »Spring så mycket ni
orkar,»
Och det gjorde de också. Ty efter sig hörde de
en gumma, som ropade:
»Jag såg dem, när de svängde om knuten; De
var tre stycken, de rackrarna.»
Nu kände pojkarna alla vrår i sta’n, De hade
lekt kurra gömma på gårdarna och visste, hvar man
kunde komma igenom. Allt hvad tygen höllo sprungo
de, tills de kommo till en gård, som hade en bakport,
som ledde ut till en annan gata. Där sprungo de
igenom, och sedan slunko de in på en annan gård.
Där klättrade de öfver ett plank, och sedan kröpo
de igenom ett gammalt trasigt staket, där de visste,
hvar hålet fans. Sen kommo de in på en gård där
det bodde en kamrat, och därifrån vågade de ändt-
ligen gå ut på gatan, Ty nu voro de så långt borta,
så att ingen kunde nå dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
