Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Det kan jag inte.
— Du har pantsatt den.
— Det säger jag inte.
— Då stämmer jag dig.
— Det gör du inte.
— Vid alt hvad heligt är!
— Se så där, nu är den helig också!
— Jag försäkrar, att jag kommer att anlita
lagens hjälp!
— Mot en stackars flicka.
Han föll ur rolen och hvisslade. Hon stälde
sig midt emot honom och yttrade med eftertryck:
— Då är du den värsta knöl, jag träffat på.
Han svarade icke ett ord, utan gick mot dörren.
Men i sista stund ville han försöka en kompromiss,
och i det han vände sig om, sade han i en mildare ton:
— Om du bara vill säga mig, hvar den är
— Nej och nej och nej.
Till yttermera visso stampade hon i golfvet.
Agenten gick, och lilla Anna spottade föraktligt
efter honom.
— Jo, det var en fin pojke.
Det var hennes omdöme.
Men hr August Haase behöfde en stunds
eftertanke för att återvinna sin själfkänsla, och han gjorde
åtskilliga obehagliga reflexioner öfver underklassens
brist på hedersbegrepp och moral, när han denna
afton satt på sitt kontor och väntade, att klockan
skulle slå sju.
Då gick han direkt hem och funderade.
Nu var Pickwick-klubben hr Haases
älsklingslektyr, och han kunde den nästan utantill. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
