Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dels anade hon, att denna prutmån var fördelaktig
för henne själf, dels insåg hon, att detta lindrigare
pris visade, att hennes gamla käresta blifvit
medgörligare. Och då hon kände, att han betraktade
henne för att utröna verkan af denna yttring af
människokärlek från hans sida, gaf hon honom en
liten kokett blick, som kom så blixtsnabbt, att
ingen annan än hr Haase kunde se den. Men medan
domen, hvilken naturligtvis lydde på böter, sedan
under vanlig högtidlighet afkunnades, stod hon åter
med nedböjdt hufvud, som om hon i denna stund
ej haft rum för någon annan känsla än vördnad för
höga öfverheten.
Om rätten skrattade, när parterna aflägsnat sig,
det vet jag icke. Men jag tror det ej. Ty höga
rättvisan skrattar aldrig.
Men hvad jag vet är, att hr August Haase
betalade böterna, innan han gick, och när han gick,
observerades det, att käranden aflägsnade sig i
sällskap med svaranden. Den lilla damen såg ned på
sina små fötter och skrattade hela tiden. Hr Haase
sade, att folk såg på dem, men lilla Anna svarade,
att hr August inte behöfde följa henne.
Och när de kommit ned på Riddarhustorget, tog
hon ur fickan upp något, som var inlindadt i ett papper.
— Hvad är det? sade hr Haase, som om han
väntat något obehagligt.
— Det är ringen, sade lilla Anna och såg helt
oskyldig ut.
Och när denna upplysning icke framkallade
något svar, såg hon upp mot honom under luggen
och frågade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
