Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och den skarpa blicken, som ännu vittnade om den
forna kraften. Ty gamle Bunsen hade haft ett
slaganfall, och det ansågs som ett underverk, att han
någonsin repat sig efter denna olycka.
Men vi gå händelserna i förväg — så länge
gamle Bunsen var i arbete, skvallrade hans yttre ej
om ålderdomens krämpor.
Bunsen hade två söner, af hvilka den ene gick
som verkmästare på faderns fabrik och den andre
satt som prokurist på kontoret. Men ingen af dem
hade något inflytande på affärernas gång, ej häller
togos de till råds, när något nytt skulle sättas i
verket. De fingo en vacker dag en order, att det
och det skulle göras, att affären skulle skötas på
det och det sättet, den och den förbindelsen
afbrytas och en ny knytas o. s. v. Men hvad som
var i görningen, eller hvad gubben, som han i
hvardagslag kallades, egentligen tänkte, det visste
hvarken den ene eller den andre. Det visste endast
gamle Bunsen själf, och det roade honom.
Ty gamle Bunsen tyckte, att sönerna på sista
tiden ville lägga sin näsa i alting, som icke angick
dem. Och ehuru de i själfva verket ända från
barndomen hyste en nästan komisk fruktan för fadern
och noga aktade sig att på ringaste sätt blanda sig
i hans angelägenheter, hvilket de väl visste, att han
afskydde mer än alt annat, så gick gamle Bunsen
dagligen och bar på en hemlig fruktan, att man
såg honom öfver axeln och trodde, att han icke
kunde sköta sig själf.
Egentligen hade han aldrig velat hafva sönerna
in i affären, medan han själf lefde. Men när den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
