Stockholms-noveller / 115 (1892) Author: Gustaf af Geijerstam Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det är bekant, att giftermål är en alvarlig sak,
och att ett sådant icke bör ingås lättsinnigt.
Det är också en ganska almän erfarenhet, att
många människor anse det för att vara så alvarligt,
att de aldeles icke komma sig för att taga ett så
ödesdigert steg.

Häradshöfding Albert Hedblad hade i många
år haft en ganska inbringande befattning i det verk,
han tillhörde. Han var till och med så lycklig, att
hans föräldrar, som i lämplig tid aflidit, efterlämnat
åt honom ett tämligen hyggligt arf. Han hade med
ett ord inkomster, hvilka för att begagna hans egna
ord tillförsäkrade honom en hygglig våning, ett
godt bord, badsejour om sommaren samt tillfälle att
då och då företaga en liten resa. Längre kommer
man i almänhet icke i världen, och häradshöfding
Hedblad åstundade för sin del ingenting mera. Han
var nöjd med sin lott, och den, som är det, kan i
sanning skatta sig lycklig. Ty han kan med skäl
kallas en ovanlig människa.

Just emedan han var så nöjd, hade
häradshöfdingen aldrig kommit på den idén att ändra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>