Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tid vi lefva i, förbannadt lustig. Jag kan inte
begripa, hvarför folk kallar den sorglig. Socialister
och kejsarn af Tyskland och norrmännen och vår
nådige kung, den nya literaturen och posttidningen,
sedlighetsfrågan och teatern. Ta mig fan, om jag
tycker, det är något att gråta åt.
— Teatern, ja, sade den andre med en
sarkastisk betoning.
— Nåja, teatern! Tror du inte jag vet, att den
är sämre nu än förr. Har jag inte sett Dahlqvist
spela Birger Jarl och Schwartz som Sardanapalus.
Fast jag får nu säga, hvad Schwartz angår, att jag
aldrig har hört till hans ifrigaste beundrare. Men
det var ett geni. Jag säger, att han var, ty
numera spelar han ju aldrig. Jag har till och med
hört Jenny Lind sjunga, och ni må komma med
Trebelli eller hvad som hälst. Det hon hade, har
ingen annan i världen haft, hvarken före eller efter
henne. Det är inte mycket bevändt med den stora
konsten. Jag sa’ det också åt Gustaf här om dagen,
när vi sutto tillsamman i Gropen. »Gustaf», sa’ jag,
»kan ni inte spela något af er gamla repertoar?» —
Det fins ju inga stycken nu för tiden. Att få tag
i ett nytt stycke, som duger, det är ju lika svårt
som att hitta pärlor i ostron. — Nå! — Då
svarade Gustaf, att det vill inte publiken ha. Publiken
vill ha nytt, sa’ han. Ja, det är mycket möjligt.
Och de kan naturligtvis inte välja sin repertoar
bara af hänsyn till mig. Men när man nu inte
kan få se, hvad man vill, så får man naturligtvis
gå och se, hvad som fins. Och stycket i afton ska’
vara utmärkt roligt. Nå, följer du med?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
