- Project Runeberg -  Stockholms-noveller /
124

(1892) Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunnat återhålla i entréen, men som han i
ensamheten ej längre behöfde dölja. Brefvet var nämligen
litet och fyrkantigt. Kuvertets färg var rosa, och
dess spets, som var väl tillgummad, slöt kokett
med en liten rosett, hvilken såg ut som en
damhalsduk, ofvanför hvilken höjer sig en liten
dunig haka. Stilen på kuvertet bar tydliga spår af
en damhand, och den lilla slängen efter
häradshöfdingens namn såg nervös ut. När han höll detta
underbara bref mot sin näsa, stannade i
mustascherna kvar en doft af New-Mown-Haye och denna
doft förbryllade häradshöfdingen i den grad, att han
steg upp och stängde dörren, innan han kom sig
för med att bryta detta högst oväntade bref.

Det har säkert icke undgått den skarpsinnige
läsaren, att häradshöfding Albert Hedblad tillhörde
det slags människor, som äro alla mödrars sorg, och
hvilkas existens sårar alla ogifta damers — låtom
oss säga ärelystnad. Han var nämligen öfver fyrtio
år och ungkarl, och detta oaktadt han hade råd att
underhålla en familj, bättre än flertalet gifta. Ja,
förtalet påstod till och med, att han kände sig
oförlåtligt lycklig genom att vara, icke till, utan från
äktenskap ledig, och förtalet hade i denna punkt
som i så många andra aldeles rätt.

Häradshöfding Hedblad hade en gång i sin
ungdom varit förälskad i en flicka, som dog, och när
han någon gång fram emot morgonsidan blef
sentimental och fann behag i att visa, att äfven han
hade känslor, så plägade han tala om denna
händelse med det tillägg, att ingen visste, om ej denna
utgång på romanen, när man dagligen såg exempel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ggsthlmnov/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free