- Project Runeberg -  Stockholms-noveller /
138

(1892) Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

begränsad till högst 1 ½ timme, äfven för
öfveransträngda hyresgäster? Men som sagdt — här hade
han det godt, och här önskade han stanna med sitt
teaterbibliotek, sina första klassens möbler och sin
samling teaterporträtt.

Och med dessa känslor infann sig plötsligt tanken
på det olycksaliga brefvet. Häradshöfdingens
hederskänsla förbjöd honom att anförtro dess tillvaro åt sin
gäst, som gjort sig bekvämt i en hvilstol och rökte
en cigarett för att hvila sig efter de starka cigarrerna.
Men han blef plötsligt vemodig, och i det han satte
sig tillrätta i stolen, gjorde han ett försök att
åtminstone leda den andre in i sin egen tankegång.

— Ja, så här ser ett ungkarlshem ut, anmärkte
häradshöfdingen.

Notarien Mörling, som icke kunde se något
sammanhang mellan detta yttrande och den angenäma
dåsigheten efter en god middag, såg sig omkring
och svarade endast genom en oartikulerad
grymtning, hvilken betydde, att han icke var riktigt med.

Häradshöfdingen märkte detta, och han insåg, att
stunden ej var lämplig för att vinna medkänsla. Men
han erfor ett så oemotståndligt behof af att låta sina
egna funderingar spela, att han oförfäradt fortsatte:

— Jag har ju alt hvad jag kan önska mig.
Men det blir långsamt ibland, när man är ogift.
Hvad tjänar det till, att jag arbetar och skaffar mig
än ett och än ett annat? Bäst det är, så ligger
man där, och då blir det obekanta, som ta hand
om det lilla man har.

— När du är död, gör det dig väl ändå
detsamma, hvem som tar möblerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ggsthlmnov/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free