- Project Runeberg -  Stockholms-noveller /
149

(1892) Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

log, när han kände den fina doften af
New-Mown-haye, som fans där, äfven innan han tagit brefvet
i sin hand. Han vecklade emellertid upp det och
läste det långsamt en gång till.

Hennes enda balklädning, suckade
häradshöfdingen. Stackars barn! — Pappa har bedt henne
skrifva, att hon är fattig. Och så vet hon inte,
hur mitt namn stafvas. Ja, hade jag kommit dit, så
hade jag bestämdt friat. En sån där liten flicka
kan få mig till hvad som hälst.

Häradshöfdingen hade aldeles klart för sig, att
om han icke fattat det förståndiga beslutet att sofva
på saken, innan han handlade, skulle han nu hafva
varit förlofvad. Han kunde aldrig hafva gjort ett
besök i familjen, utan att detta besök hade beröfvat
honom friheten och gjort honom till slaf för hela
lifvet. Nu visste han, att den stackars flickan varit
utsatt för ett nedrigt skämt, och som han i våra
fredliga förhållanden icke kunde söka upp skurken
och duellera med honom, så återstod honom som
gentleman ingenting annat än att tysta ner hela
saken. I den upprörda sinnesstämning, hvari han
befann sig, kände häradshöfdingen detta som en ren
uppoffring, hvilken han gjorde af omsorg för en
ung flickas lugn. Han trodde fullt och fast på det
vackra framtidsperspektiv, hvilket nyss föresväfvat
hans fantasi, men detta oaktadt ansåg han sig böra
göra alt för att rädda den unga flickan från ett
dylikt öde. Bristen på logik i denna tankegång
undgick honom totalt, och sedan han fattat sitt
beslut, var han uppfyld af den behagliga känslan, att
han handlade uteslutande af hänsyn till andra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 10 01:40:36 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ggsthlmnov/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free