- Project Runeberg -  Stockholms-noveller /
184

(1892) Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men medan hon läste och läste, stego minnena fram
för hennes själ. Ljusa och vänliga kringsväfvade
de henne, hennes hand darrade, medan hon läste,
och stora, klara tårar föllo på hennes första ungdoms
kärleksbref.

Det föreföll henne med ens, som om alt detta
hade händt henne en gång förr. Just så hade hon
setat, för mycket, mycket länge sedan och läst sina
gamla bref, medan lampan brann på bordet i hennes
mans rum. Och ju mera hon fördjupade sig i denna
tanke, desto klarare blef det henne, att detta händt
en gång förut. Hon själf var endast ett viljelöst
bihang, som oanständigheterna tvungo att leka
lifvets lek om igen. Och under dessa tankar runno
hennes tårar alt ymnigare, och hon förundrade sig
nästan att hon icke glömt att gråta. Så fast satt
hos henne den tanken, att alt detta var något som
för länge sedan händt.

Då hörde hon sin mans steg i tamburen. Hon
spratt till. Hon var så beherskad af sin fantasi, att
hon tyckte sig minnas som något förflutet, också
huru hennes man trädde in. Och då hon såg, att
han förundrad stannade och betraktade henne, reste
hon sig upp — aldeles som hon gjort en gång förut,
för mycket, mycket länge sedan — och gick
långsamt ut, rädd att plåga honom med sin närvaro.
Brefven och blommorna hade hon lagt tillbaka, och
lådan bar hon framför sig.

Hon hejdades af Nils’ röst, som lät tjock och
ansträngd.

— Gå inte, sade han, jag ville gärna tala
med dig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 10 01:40:36 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ggsthlmnov/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free