- Project Runeberg -  Stockholms-noveller /
191

(1892) Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skvallrade om likfärd och kyrkogård. En förfärlig
dödsångest genombäfvade henne. Att dö ensam, att
gå in i det okända, att försvinna i det intet, som
hennes man lärt henne att tro på — hon kunde
det icke. I sitt innersta sökte hon efter minnena
af en gud, som förlåter, en himmel, som ger igen,
hvad jorden tagit. Hon famlade efter sin
barndomstro som efter ett nödankare, men hon såg
endast natten, som skulle uppsluka henne. Hon kände
som en yrsel gripa sin hjärna, en domning föll
öfver hennes lemmar, och i ångest, att hon icke
skulle hinna fram, rusade hon den korta vägen
genom rummen och in till Nils. Och vägen genom
rummen föreföll henne så oändligt lång, som skulle
hon ej orka dit in. Mörkret skrämde henne, hon
kände händer, som famlade för att hålla henne
kvar, långa, slemmiga fingrar, som gledo öfver
hennes lemmar, men ångesten att dö ensam dref henne
fram, och när hon kom in i Nils rum, stod han
halfklädd på golfvet, och hans ansigte bar ännu
spår af vrede efter deras sista samtal.

— Nils, ropade hon, Nils.

Hon kastade sig om hans hals, som hon icke
gjort sedan deras lyckas dagar. Och när han sökte
lösgöra hennes händer och draga sig undan denna
omfamning, som var honom motbjudande, ropade
hon med kväfd stämma:

— Lämna mig inte ensam. Gå inte ifrån mig.
Jag har tagit in morfin.

En lågsint misstanke, att hon ljög, föll öfver
honom.

— Hvarför kommer du då hit? sade han häftigt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 10 01:40:36 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ggsthlmnov/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free