- Project Runeberg -  Makt och rätt. En sociologisk skiss /
4

(1917) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betraktas t. o. m. som ett led i samhällsutvecklingen, som
en faktor i samhällslivet, men som den
organiserade makten kan undvara. Rättvisans regim är,
säger en fransk rättssociolog, La Grasserie, ännu
ej kommen; det som har följt på våldet är icke
rättvisan men listen, som ingår i själva rätten, den
juridiska rätten; denna list lämnar samma resultat
som våldet: summum jus summa injuria; på
svenska största rätt största orätt (orättvisa).[1] Den
första statskupp som Sverges historia omtalar
utfördes genom list. När Ingjald med tillmälet Illråde
“tog arv och rike“ efter sin fader Anund, gav han
vid gravölet efter fadern det löftet att öka sitt rike
med hälvten åt varje väderstreck eller ock dö.
Och detta löfte infriade han på det sättet att han
brände in sex, vid gravölet närvarande inbjudna
småkonungar om natten, när de voro försänkta i
tung sömn efter dagens rus, och lade sedan deras
“riken“ under sitt eget rike samt satte i
småkungarnas ställe eget folk, hövdingar över de på så
sätt rövade landen att av dem förvaltas för hans
räkning. I det politiska livet är det icke blott
genom kompromiss, m. a. o. sammanjämkning av
jämstarka men obetvingliga partiintressen, utan ofta
även genom list som politikern når sina syften.
Någon överdrift ligger det därför icke i den
österrikiske sociologen Gumplowicz’ ord, när han på
olika ställen i sina många sociologiska värk säger
att i politiken gäller aldrig rätt och moral utan
våld och list. Politiken är en konst i betydelsen
av skicklighet och slughet att “överlista“
motståndaren; upphöjdare än så är icke politiken. Och
det är ju allmänt bekant att politiken har en
särskild förmåga att förstöra karaktärer.


[1] La Grasserie, Les principes sociologiques du droit civil, 1906,
s. 392.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:57 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ghhmakt/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free