Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
håller före att sedan en mindre invandring av “ett
med götarna befryndat krigarfolk“ egt rum
österväg, d. v. s. från ryska sidan under “någon ryktbar
hövding“.[1] Till sagans Oden ha arkeologerna ingen
tilltro!
Prof. Fahlbeck, helt anslutande sig till prof.
Montelius, tillbakavisar energiskt teorin om svear
och götar som två varandra bekämpande stammar.
Ett folk av en och samma stam ha de fredligt
slagit sig ned på det nuvarande svenska territoriet
och lika fredligt koloniserat landet[2]. Sverges äldsta
invandrade befolkning — före den funnos lappar
spridda över landet — skulle sålunda ha varit
förskonad från de våldsamma sammanstötningar
mellan heterogena, fientliga stammar som på
Europas kontinent och det brittiska ölandet ledde till
varandras våldsamma bekämpande och ur vilken
kamp de äldsta staterna uppstodo som resultat.
Det synes sociologiskt mer än osannolikt, då i alla
fall invandringar egt rum och de invandrade
folken voro krigarfolk såsom kontinentens övriga
germanska krigarstammar, från vilka de ävenledes
påstås ha utgått. Germanerna voro icke blott ett
krigiskt barbarfolk, hela deras religiösa åskådning
var likaledes genomsyrad av en alltigenom
våldsam krigisk anda. Endast den svärdfallne kämpen
var värdig att delta i Valhalls fröjder och salighet.
Lokaliserade bildade flockarna härad, ett
jordområde på vilket ett antal besläktade familjer tog
sin bostad och uppodlade. Ursprungligen hade
häradet betydelsen av en “härhop“, ehuru det
— efter den fasta bosättningen — sedermera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
