- Project Runeberg -  Makt och rätt. En sociologisk skiss /
34

(1917) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

även framsprungen ur människans egen natur har
rätten av Gud fastställts genom hans lag eller vilja
samt införts medelsi ett mellan ett antal individer
ingånget fördrag eller kontrakt, genom vilket
staten vart förvärkligad. Livet i staten kräver en
viss ordning, uttryckt i lagar, varigenom en
positiv rätt alstras, den så benämda lagrätten, en rätt
grundad på skriven eller stiftad lag.

Grotius’ naturrätt var emellertid icke förnuftigare
än att han tog slaveriet, till och med det ärvtiiga
slaveriet, i försvar, vilket han, barn av sin tid,
fann fullt på sin plats. Utgående från antagandet
att människan, innan hon inträdde i det ordnade
samhället, levat fri i ett “naturtillstånd“, där frid
och endräkt var rådande mellan människorna,
fö-des i den gudomliga ordningen, såsom Gud
instiftat den, ingen slav, varken den enskilda människan
eller ett helt folk. ’vien den underkastelse slaveriet
innebär låter icke förty förklara sig från borgerlig
och mellanfolklig rätt. Genom ett borgerligt avtal
kan en människa fritt avhända sig sin personliga
frihet, ty ingen(!) kan förneka(H) att en människa
eger rättighet att sälja sin frihet — för sitt
uppehälle. “Den fullständiga träldomen består i
skyldigheten att tjäna sin herre hela sitt liv för sitt
underhåll och övriga för livet erforderliga
betingelser“, lyda hans ord, fortsättande: “och denna
underkastelse, så uppfattad, innehåller i sig
ingenting särdeles hårt, ty slavens ständiga skyldighet
att tjäna sin herre lönas med fördelen(l) att
försäkras om sin försörjning för alltid“. Som slavens
barn även “näres“, så sker ej häller någon orätt
att slaveriet går över på dem. Och så jonglerar
han: “då deras underhåll varar länge, innan deras
arbete inbringar deras herre något ocb deras
framtida arbete blott är lönen för underhållet denna
tid, så få barnen icke undandraga sig slaveriet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghhmakt/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free