Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Det katolska tidehvarfvet - 2. Unionstiden - XI. Johan II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jemte lierrarne, till Upsala, der han blef krönt. Vid hans
kröning uppfylldes fruntimrens önskan, ty konungen slog
femtio herrar till riddare, och Hand dem barn i vaggan.
Konung Johans regering var icke bättre än de öfrige
Danske konungarnes. Skatter tryckte landet, knot och
missnöje hördes, så att konungen en gång med sitt hof inneslöt
sig på Stockholms slott, der han under sex veckor afbröt all
gemenskap med sjelfva staden. Hans gemål, Christina af
Saxen, som var med honom, fallde tårar, för det hon var
så instängd. Slutligen tillät konungen henne att en söndag
gå utom slottet till storkyrkan, för att bevista gudstjensten.
När messan var slut, uppvaktade henne herr Sten och herr
Svante, och beledsagade henne, såsom höfviska riddare,
tillbaka till slottet. Men slottsfolket rigtade kanonerna emot
dem, och de måste draga sig tillbaka ifrån drottningens
sällskap. Förbittrade häröfver, förklarade sig herrarne uppenbart
emot konungen.
Snart hade dessa herrar samlat en krigshär. De
sammanträdde i Wadstena, och Sten Sture utsågs åter till
riksföreståndare 1501. Han tågade emot Stockholm, hvars
belägring anförtroddes åt Hemming Gadd, en lärd man, som
nyss hemkommit från Rom, och var biskop i Linköping.
Konung Johan lemnade sin gemål med 2000 man qvar på
slottet, och seglade till Danmark, med löfte att snart
återkomma till hennes hjelp. Hon försvarade sig tappert, och
nöden blef till slut så stor, att hästarna måste slagtas och af
hela besättningen återstodo endast 80 man. Då uppgaf hon
slottet. Hon fördes derefter till Wadstena, der hon länge
uppehöll sig. Konung Johan visade föga ifver för hennes
befrielse, utan tröstade sig med jungfru Edlas och andra
fruntimmers sällskap, med hvilka han åkte i’släde, skämtade och
lekte taffel. När slutligen drottningen blef frigifven,
medförde hon ett skriftligt betyg från Sture och Rådet, att hon
skickat sig ärbart och dygdigt under den tid hon vistats i
Sverige. Herr Sten följde henne sjelf, med mycken höfviskhet
och vördnad, till Danska gränsen. På hemresan derifrån
insjuknade han, och afled i Jönköping den 13 December 1503.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
