- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia /
197

(1845) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Det Lutherska tidehvarfvet - 1. Gustaf den förste och hans söner - I. Gustaf Eriksson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skytten Sven Elfsson till Isala. Knappt var Gustaf
dUkom-n*en, förrän de Danske spejarne inträdde. Sven Elfssons
hustru, sysselsatt att baka bröd, ville förvilla Danskarna, gaf
derföre Gustaf ett slag med brödspaden, liksom han varit en af
hennes drängar, och befallde honom gå ut i ladan att tröska.

Då han icke längre här var säker, gömde honom Sven
Elfsson i ett halmlass, för att föra honom djupare inåt skogarna*.
Danskarnes utskickade misstänkte bonden, och stucko sina
-spjut genom lasset, då Gustaf sårades i benet. Knappt
märkte Sven Elfsson blod under lasset, förrän han oförmärkt skar
sin häst i foten, och inbillade så Danskarne, att del blott
var hästen som blödde.

Tvenne andra kronoskyttar, Per och Matts Olofsson uth
Marnäs, gömde honom i skogen under en kull fallen fur, der
de tillförde honojn mat. , De förde honom sedermera till
Rättviks kyrka, der Gustaf första gången talade till bönderna.
Han föreställde dem fäderneslandets fara och Christierns
grymhet, samt uppmanade dem att gripa till vapen för friheten,
såsom de gjort under Engelbrecht och Sturarne. Men
bönderna, som voro betänksamme, ville först inhemla sina
grannars tanke. Gustaf begaf sig vidare till Mora socken.
Pre-sten derstädes, Jakob Persson, visade honom likaledes välvilja,
och anförtrodde honom åt bonden Temle-Maltes i Ulmeland^
Der gömde han sig i källaren. När Tomte-MaUes’s
hustru-såg Danskar komma äfven hit, ställde hon ett kar öfver
käl-larluckan, så att den icke upptäcktes. Vid Mora
kyrka*talade Gustaf ånyo till allmogen, men Morakarlame tycktes icke
vara hågade för krig, Förtvillad begaf sig Gustaf då ål
Norska sidan, i lanke att för alltid lemna sitt olyckliga fädernesland*.

Emellertid kom ett Danskt parti för att gripa honom.
Några bönder, som sågo den Danska ryttarskaran på Skljajis
is, lupo till kyrkan och ringde i klockorna. Vädret låg upp- \
åt bygden, så alt en stor folkmängd hastigt samlades. De
fremmande togo sin tillflykt dels i preslgården, dels uppe i
kyrktornet, men de beväpnade. Dalk^rlarne begynle skjuta på
dem, och skonade endast deras lif, sedan de heligt försäkrat ,
alt ieke göra G usla f något ondt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:38:34 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ghmlifh/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free