- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia /
201

(1845) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Det Lutherska tidehvarfvet - 1. Gustaf den förste och hans söner - II. Befrielsekriget - III. Reformationen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Återblick: Gustafs första krigsmakt. Han intager Falun.
Reser till Gestrikland. Beldenackes samtal med Dalkarlarne.
Slaget vid Brunbäcks färja. Segern vid Westerås. Gustafs öfverstar.
Gustafs besök i Upsala. Erkebiskopéns fara. Stockholms belägring.
Herredagen i Wadstena. Riksdagen i Strengnäs. Guslafs intåg i
Stockholm.

*


III. REFORMATIONEN.



Rikets ställning, då Gustaf emottog dess krona, var högst
betänklig. Allmogen, van vid sjelfsvåld och sjelfhämnd, ville
icke veta af ordning och skick, Det katolska presterskapet,
som under unionstiden alltmer inblandat sig i regeringen och
vunnit makt och egodelar, hyste misstroende till Gustaf och
hans afsigter. Han tog sig före att utöfva en myndighet
öfver biskopar och prester, som de icke ville erkänna, samt
fråntog kyrkorna en mängd silfver och till och med deras
öfverflödiga klockor, för att betala den skuld, hvaruti riket
blifvit inveckladt under befrielsekriget. Derföre tillställdes
också af presterna många stämplingar emot honom.

Redan i Lybeck hade Gustaf hört, huru Doktor Martin
Luther i Wittenberg uppträd t emot påfven och hans väldes
missbruk. Gustafs ljusa förstånd insåg lätt, att den christna
religionen behöfde renas från alla de villfarelser, hvarmed
katolikerna besmittat densamma. Sedan han blifvit konung,
ville han också, att hans folk skulle vinna upplysning
der-om. Tvenne bröder Olaus oeh Laurentius Petri, söner af
eri smed i Örebro, hade studerat i Wittenberg och
återkom-mo till fäderneslandet. Desse Luthers lärjungar predikade
djerft emot påfvedömet. Konungen beskyddade dem. Han
utnämnde den äldste brodern Olaus till kyrkoherde i
Stockholm, och lät i Storkyrkan uppsätta en predikstol åt honom.
Och ”Mäster Olof i Korgen,” så kallade honom folket, för-’
kunnade frimodigt Luthers lära.

Biskop Hans Brask i Linköping, en nitisk katolik,
men tillika vän af fäderneslandet, var den förnämste
försvararen af de kalolska presternas rättigheter i Sverige. Hans
vördnad för konungens stora egenskaper afhöll honom likväl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:38:34 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ghmlifh/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free