Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Det Lutherska tidehvarfvet - 1. Gustaf den förste och hans söner - X. Erik XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fordaa informator Bionysius Bewiéus^ som skyndade efter
honom för at! återföra honom till sansning, blef, på den
ur*-sinnige konungens befallning, mördad af drabanterna,
hvarpå en af dem skickades till Staden méd befallning att aflifva
de ofiige fångna herrarne, utom herr Sten. Tvenne herrar
.fuftnos med detta namn, Sfen Lejonhufvud och Sten Baner.
Profossen Peder Gadd gick att fråga* Göran Persson, hviken»
-dera som skulle skonas. Göran, som satt vid spelbordet,
svarade, att lian fick råda sig sjelf. Begge hcrrarnes lif
skonades derföre. Men herr Svante Sture, hans son Erik och ett
par andra herrar blefvo mördade. Slottet hölls derefter
länge til&tängdt, oeh profossen, med sina* knektar, höllo (ill
godo den spisning, som äe fångnes anhöriga skickade till dessa,
i lanke att de ännu lefde; ■
Konungén hade lupit till skogs. Han träffades på tredje
dagen efter mordet , klädd i bondekläder, i en bondby.
Nåf-gre lians tillgifnaste samlade sig till honom. Full af ångest
och förtviflan, ropade hai*, att han mördat sin lärare, såsom
Nero, och att N41s Sture var riksföreståndare Ban ville
hvar-ken soCva eller åta. Då kom lians älskade Karin Månsdotter
och öfvertalade honom att taga sig hvila och mat samt
återvända till Upsala. Der utdelade han, för att betyga sin ån»
ger, stora penningesummor till de mördades slägtingar. Bah
lät ntrepå, att ingen skulle fa tåla illa om de aflidna
herrarne, och lät fira deras begrafning med stor ståt. Deras
anhöriga afgåfvo ett bref, hvaruti de för sig och sina
efterkommande förklarade sig alldeles försonade och förlikte med
konungen samt lofvade honom all undersåtlig tro oeh huldhet.
Hans vansinnighet fortfor, så att han tléra månader var
oförmögen alt befatta sig med regeringen, hvilken emellertid
förestods af Rådet. Han befallde, att Johan skulle frigifvas ur
fängelset, och fotfdrade, att ständerna’ skulle erkänna för
drottning hverii helst han dertill ville utvälja. Han lät sedermera
1568 kröna Karin Månadotter, som sålunda ifrån fattigdomens
hydda uppsteg på Sveriges thron, värdig den&amikia gen&n
sin skönhet, sin trogna kärlek och sina dygder.
Hertigarne, som varit bjudna till bröllopet, nekade att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
