- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia /
265

(1845) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Det Lutherska tidehvarfvet - 2. Gustaf Adolf och hans dotter - XVII. Christina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den första af hennes gunstlingar var Magnus Gabriel De
la Gardie, son af fältherren Jakob och Ebba Brahe. Denne
yngling, sora med de finaste seder och det behagligaste yttre
förenade smak för lårdom och beläsenhet, hade så vunnit
hennes tycke, att rykten utspriddes, det hon ville skånka
honom sin hand. Men snart fastade sig hennes flygtiga sinne
vid nya föremål. En ung Grefve Clas Tott ville hon
upphöja till hertiglig värdighet, och för att få skäl dertill,
erbjöd hon Oxenstjerna och .Brahe samma rang. Förslaget blef
dock om intet, emedan desse afslogo den tillbjudna
värdigheten. Den Spanska ministern Pimentelli egde en tid hennes
ynnest. En Fransysk läkare, Bourdelot, hade likaledes
intagit hennes hjerta.

Sedan hon invecklat riket i en oreda, som hon icke
förmådde afhjelpa, fattade hon det beslut att afsäga sig
regeringen. Då hon först föredrog saken i Rådet, möttes hon af
allmän motsägelse. Men hon stod fast vid sin föresats.
För-gäfves voro alla föreställningar af hennes faders gamle
vänner, af åldrige statsmän och krigare. Den unga drottningen
tystade* deras invändningar, och tvang dem att utkora hennes
kusin Carl Gustaf till hennes efterträdare., Hon förbehöll sig
sjelf betydliga årliga inkomster, och förordnade derefter om
sjelfva afsägelseakten.

Det var en bedröflig akt (1654). Drottningen gick ur
sitt förmak med kronan på hufvudet, riksåplet och spiran
i handen, iklädd kröningsmanteln, och uppträdde på
rikssalen. Hon höll derpå ett tal, som med högtidlighet
besvarades. Sedan hon nedlagt den ena äf regalierna efter den
andra, nedsteg hon från thronen och vände sig till sin
efterträdare. ”HQn framställde för honbm de härligaste och
be-vekligaste förmaningar så ock lärdomar,” enligt hvad gamle
riksdrotset grefve P$r Brahe berättar. ”Hennes Majestät stod
och talte så vackert och så fritt,” skrifver han. ”Stundom
satt gråten något i halsen. Hon bevekte mången ärlig man
och qvinna (ty alla fruntimren voro ock tillstädes) till tårar,
emedan hon både sin ätt och sin regering slöt förr än Gud

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:38:34 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ghmlifh/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free