Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Det Lutherska tidehvarfvet - 3. De tre stora Carlarne - II. Carl Gustafs samtida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
gemål oeh bar», »Ut fädernesland. Han kom såsom flykting
till drottning Christina, som visade honom all den
utmärkelse, en man med hans glänsande egenskaper knnde vänta.
Han blef al Carl Gustaf smickrad odi använd, så att han
upphöjdes till Svensk grefve och deltog i tåget öfver Bål terna.
Men då konungen’ icke följde hans råd* att genast vid
ankomsten till Seeland angripa Köpenhamn, uppkom
kallsinnighet emellan dem, och han inlät sig efter Roeskildeska
freden 1 stämplingar mot Sverige. Han btef vid denna
upptäckt fängslad. Men hans gemål, lika utmärkt för sitt snille
som sina behag, uppträdde till hans försvar vid domstolen,,
under det han hindrades af en låtsad sjukdom.. Han rymde
derefter, återkom till Danmark och togs der till nådert men.
drefs af sitt oroliga lynne till nya stämplingar. Han blef
då dömd som förrädare och irrade flyktig omkring i
Tyskland, till dess han dog 1664.. Hans oskyldiga gemål blef, på
Danska regeringens föranstaltande,, gripen i Ehgland och
hemförd Hrfn satt i 23 år fängslad, innan hon återfick sin
frihet, och dog 71 år gammal 1698»
Hans Palmstruch (född 1610) inrättade under Cårl
Gustafs tid en bank, den första som i Sverige bedref riket»,
^enningerorelse. Han fick titel af bankodirektör
skyddades af rikskansleren De la Gardie för riksskattmästarea Bondes
motstånd. Banken gick likväl efter några år öfverånda, och
kronan gjorde på densamma en stor förlusU Palmstruch
dömdes att ersätta den». Han dog 167 U
Under drottning Christinas tid hade vetenskaper och
konster i Sverige funnit tillfälle att mera utveckla sig. Skalder
och snillen nppstodo , och man började använda Svenska
språket i poesL Vitterhéten fick dock icke lif förr än, under
drottning Christinas och CarlXis tid, Georg Sijémkjetm
författade sina skrifter. Han föddes i Dalarne 1598* studerade, blef
assessor, slutligen krigsråd* Hans. snille röjde sig icke blott
i hans skrifter, utan äfven i han» samqväm och infall. Han
sade, att han önskade sasom grafskrift sitt valspråk: ”Så långe
han lefde, lefde h*n glad.” Hans förnämsta arbete är; ”Herr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
