Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Det Lutherska tidehvarfvet - 3. De tre stora Carlarne - III. Carl XI:s förmyndare-regering och krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenskarna, "som hade sjöslaget vid Öland att hämnas,
angre-po dem med mycken häftighet och nedhöggo - största delen.
Segern var fullständig. Sextusen Danskar hade stupat, och
tvåtusen voro tagne, tillika med hela artilleriet, lägret och
bagaget. Följande dagen hölls på valplatsen Te deum.
Efter slaget vid Lund tågade konungen emot
Helsingborg, som intogs, och sedan till Christianstad, der en Dansk
besättning af 2,360 man befann sig. Konungen begynte att
belägra staden; men han måste så försvaga sin styrka
genom afdelningar som utskickades, dels för att rekrytera, dels
för att intaga de fästningar, Danskarna ännu innehade, att
han endast hade 500 man qvar. Ascheberg var likväl hos
honom, och smånigom anlände förstärkningar, så att
belägringen kunde fortsättas med alfvar. Konungen var nära att
här en dag blifva tillfångatagen. Han befann sig i Åhus
j>restgård hos prosten Rönnow, då gården öfverrumplades af
fiender. Prostens fru gömde honom i skorstenen, vid första
undersökningen, och bortskickade honom sedan, förklädd till
dräng, med en kolsäck på ryggen, medan Danskarna syssel-,
sattes med förfriskningar.
Konungen sjelf tågade derefter Ull grannskapet af
Landskrona, dit han drdg till sig så mycket förstärkningar harf
kunde; men Danskarna hade också erhållit förstärkningar,
och konung Christian sjelf beslöt att med öfverlägsen styrka
angripa Carl. Denne nödgades då draga sig tillbaka för den
dubbelt manstarkäre fienden. Han uppställde sig likväl först
i full slagtordning, och tycktes i det längsta vilja bibehålla
sin ställning; men under det Danskarna beredde sig till en
-väntad drabbning, tågade han oförmärkt sina färde. Han blef
likväl snart förföljd, men förstod att genrom skickliga
manövrer draga sig undan, till dess han erhöll understöd af de
trupper, som belägrat Christianstad. Detta tåg, som skedde
nästan i en ring, utan att fienden förmådde vinna någon
betydlig fördel, anses lika Jirofullt som en vunnen slagt-’
ning, Danskarna ryckte - sedermera emot Malmö, som ’de
belägrade och stormade. Men fältmarskalken Fabian Fersen,
som förde befälet i staden, afslog stormen sä tappert, att*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
