- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia /
302

(1845) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Det Lutherska tidehvarfvet - 3. De tre stora Carlarne - VII. Carl XII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

m

hem. Bryggan återställdes, och öfver den gick deras tåg.
Det varade ifrån morgonen intill sena aftonen och fortsattes
följande dagen. Fångarna gingo harhufvade och med en käpp
i handen i stället för sina aflemnade vapen. Carl behöll de
fiendtliga officerarna och visade dem det största ädelmod.
Äfven den utplundrade hertigen blef understödd af sin besegrare.

Under slaget hade Carl sjelf varit med öfverallt i den
hetaste striden. Flere officerare och adjutanter stupade
omkring honom. En muskötkula stannade i hans halsduk, och
då han skyndade till Ryska vagnborgen, red han ned sig i
ett moras, der han förlorade sin värja och den ena stöfveln,
då han bjef uppdragen af sitt folk. Under hela den öfriga
tiden af drabbningen red han med endast en stöfvel.

Efter segern vid Narva ansåg Carl Ryssarna för så
-vanmäktiga fiender, att han beslöt föra kriget emot Polen.

I spetsen för sina hjeltar framtågade han genom vinter och
saö, öfver strömmar och skogar, öfver öknar och kärr. Hela
hans fälttåg var en kedja af äfventyr, det ena sällsammare
än det andra. Hvarhelst han mötte fienden, om den var ån
så öfyerlägsen, slog han den. Hans generaler Magnus
Stenbock, Adam Ludvig Lewenhaupt, Carl Gustaf Rehnskiöld,
Arvid Bernhard Horn o. fl. utförde i tåflan lika lysande bragder.

Vid Diinafloden stod konung Augusts krigshär. Carl be- ’
slöt att gå öfver floden den 20 Juni 1701 och angripa
fienderna. Deras antal var 10,000 man; men de erhöllo dertill
en förstärkning af 19,000 Ryssar. Befälet förde
fältmarskalken Steinau. Carl hade med grefve Dahlberg uppgjort
planen för Öfvergången. På flera pråmar hade blockhus blifvit
inrättade. En afton inskeppade sig 7,000 soldater och 300
ryttare på dessa pråmar för att med dem följande morgon
verkställa öfverfarten. Då vinden blåste till fienden, låt
konungen antända våt halm på stranden, och röken dref,
jem-te massor af krutrök, på fienden, som först började skjuta,
då Svenskarne voro på halfva strömmen. På den invid
stället belägna Svenska staden Rigas murar, liksom i masterna
af de många, äfven fremmande handelsskepp, som lågo på
redden, hade massor af fplk samlat sig, för att betrakta det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:38:34 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ghmlifh/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free