- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia /
340

(1845) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Det Lutherska tidehvarfvet - 5. Gustaf den tredje och hans efterträdare - VII. Gustaf IV Adolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rudenskiöld, lät arrestera henne och döma henne att sdtävotttt*.
Armfelt sjelf, som skulle arresteras, undkom, men
förklarades i Sverige för fäderneslandets förrädare.

Ett förslag uppgjordes att förmäla den unge konungen
med en Rysk prinsessa. Han åtföljde hertigen och
Reuterholm till Petersburg, der det säges, att den Ryska prinsessan
intagit hans hjerta. Likväl afstod han icke från den fordran,
att hans blifvande gemål skulle bekänna den Lutherska
läran. Giftermålet blef derföre om intet.

Konung Gustaf IV Adolf (£. 1778) tillträdde sjelf
regeringen, då han vunnit laga ålder (den 1 November 1796)*
Han valde till gemål prinsessan Fredrika Derotea Wilhelmina
af Baden, som säges varit den skönaste drottning, som burit
Sveriges krona.

Gustaf Adolfs regering var i början ganska lycklig. En
mängd författningar vidtogos till landets bästa. Han återtog
Armfelt till nåd, äfvensom fröken Rudenskiöld. Reutcrholm
måste resa ur riket, och nedsatte sig i Holstein.

Men Gustaf Adolf, som hade ärft alltför höga begrepp
om sina rättigheter, blef missnöjd med den frimodighet, som
yrkade på fri yttranderätt och allmän tryckfrihet. På
riksdagen i Norrköping år 1800., der konungen lät kröna sig-,
vidtog han sådana åtgärder, att åtskilliga adelsmän, ibland
hvilka den utmärkte statsmannen och författaren Hans Järta
(f. 1774, sedermera laadshöfdmg och chef för riksarchivet)
afsade sig adelskapet. Emellan Wenern och Kattegat
öppnades e* segelfart, i det Trollhåtte kanal s. å. blef fullbordad.

Gustaf Adolf ansåg med afsky Fransyska revolutionen»
Då dess störste hjelte, Napoleon-, genom sina stora bragder
vunnit högsta makten i Frankrike och slutligen satt
kejsar-„ kronan på «iU hufvud, vägrade Gustaf Adolf att erkänna
honom. När kejsar Napoleon slutligen eröfrade nås tan hela
Europa eller åtminstone föreskref det lagar, inbillade sig
Gustaf Adolf att ,af Försynen vara bestämd till hans besegrare.
För denna inbillning uppoffrade och vågade han allt.

Gustaf Adolf uppretade sålunda emot sig den största
makt i Europa. Fransmännen besatte Pommern, så att Sve-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:38:34 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ghmlifh/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free