Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naema eller Den förste jorsalafararen - 4. Brodern - 5. Slafvinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“Min broder, o min broder!“ bad hon och
omfamnade hans knän; “vill du förskjuta mig? Kan du
öfverlemna din syster i hedningarnes våld? O, min
broder, förbarma dig öfver mig?“
Men han stötte henne tillbaka. “Handeln är
afgjord,“ sade han. “Dina böner äro förgäfves. Tig
och lyd!“
Nu framträdde Flavius. “Frukta icke, unga flicka,“
sade han på grekiska. “Jag vill behandla dig med
mildhet. Du skall snart finna att du i mig eger en
slaf i stället för en herre, om du blott vill. Men du
måste lära känna mig närmare. Följ mig nu!“
Salathiel uppreste henne från marken, och hon
satte händerna för sitt ansigte. Men han ledde henne
ut genom porten. Der stod en sadlad mulåsna.
Salathiel upplyfte den gråtande på dess rygg. Flavius
fattade tyglarne, och under det flickan, högt gråtande,
utsträckte armarne till afsked från sin hembygd och
sin omenskliga broder, förde främlingen henne bort
med sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
