- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 1 /
44

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naema eller Den förste jorsalafararen - 5. Slafvinnan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dessa bestyr. Flavius lät dem göra det. Kanhända
ansåg han denna sysselsättning tjenlig att hos flickan
skingra känslan af saknad efter hemmet.

Sedan solen nedgått och aftonens skuggor höljt
den vida utsigten omkring Tabor, upplystes de
resandes tält endast af en, eld, som slafvarne tändt framfor
detsamma. Herigarius svepte in sig i sin fältkappa,
lade en sabel under hufvudet, och utsträckte sin
härdade kropp till hvila utanför tältet, hvilket han
öfver-lemnade åt Flavius. Denne kände sig betagen af en
sällsam oro. Han gick rundtomkring tältet för att
anvisa slafvarne deras platser och sörja för
sällskapets säkerhet, medan Naema och Zalmona utbredde
hans mantel derinne, till bädd åt honom. Slutligen
sade han till Herigarius: “Du sade rätt, vapenbroder!
Vi hade gjort klokare att, såsom du föreslog, taga
herberge i en stad. Kanhända hafva landets invånare
märkt vår eld.“

Herigarius reste sig till hälften: “Vi äro krigare
och medföra våra vapen. Vi hafva intet att frukta,
ty vi kunna väl försvara oss, om vi angripas af några
röfvare.“

“Man talar ju om en, just här i bergstrakten,
som skall hafva ett betydligt band?“

“Du menar Barabbas!“ inföll Herigarius. “Han
skall vara en oförvägen sälle, hörde jag i Tiberias,
och jag skulle just önska att fa möta honom. Mitt
svärd har så länge varit obegagnadt.“

-“Jag kan icke säga, att jag längtar efter en så
ärofull strid som den med en röfvare!“ sade Flavius.
“Men god natt, Herigarius!“

Han inträdde i detsamma i tältet, dit den
fladdrande elden framför öppningen kastade ett darrande
sken. Darrande som skenet, stodo de båda unga
qvin-norna vid tältdörren. Flavius gick förbi dem. Han
afkastade kappan och hatten med en åtbörd af
häftighet och sade: “Här är så doft och qvalmigt! Ditt
lands himmelstreck, Naema, är mera glödande än mitt.
Jag kan icke sofva. Du måste fördrifva tiden för mig.
Kan du sjunga en sång, eller kan du berätta mig en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/1/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free