Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naema eller Den förste jorsalafararen - 8. Hämnaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framburit helsningen till min gemål. För henne hit
Flavius, och misskänn icke min välvilja!"
“Förlåt mig, Ful via," svarade han; “jag måste
först uträtta din gemåls befallning till föreståndaren
för judarnes råd. Bet gäller just läkarens lif, som
tyckes ligga dig om hjertat. Sedan vill jag genast
anförtro flickan åt dig.4<
“Välan, Flavius!" sade romarinnan, i det hon stod
upp, “jag vill vänta ett par timmar, eftersom det
gäller den mannens lif. Skynda nu att utföra ditt
värf! Men kom sedan tillbaka!"
Flavius ilade ut.
“Jag vill också fullgöra min afsigt," inföll
Herigarius. "Jag vill följa juden, som sålde sin syster.
Jag har åtskilligt att tala vid den nidingen.“ Härmed
aflägsnade sig den ärlige göten.
Han nedgick på borggården, der han väntade, till
dess juden, åtföljd af sin slafvinna, som bar påsen med
guldet, kom från de inre rummen. Folkmassan hade
under tiden samlats utanför palatset för att derifrån
följa den till döden dömde på hans sista vandring.
Herigarius mötte juden med de orden; “Har du erhållit
dina penningar, så att handeln är fullt uppgjord mellan
dig och patrioiem?“
“Ja,“ svarade juden, i det han plötsligt kastade
en misstänksam blick på göten. “Penningarna äro
riktigt betalda, och jag vill just föra dem hem.“
“Så låt oss gå,“ sade Herigarius,’ som märkte hans
blick. “Bu kan vara trygg för ditt guld. Bu har rest
så mycket och känner så många menniskor, att du
vet huru fafang den fruktan är, som jag läser i ditt
ansigte. En göt förnedrar sig icke till röfvare.“
“Nådige herre,“ svarade juden, “jag vet
visserligen, att jag icke kan gå tryggare någonstädes än vid
er sida, men vägen är lång. Min faders tält är
uppslaget utanför staden. Bet är det tredje från norra
porten.“
“Bu nämnde det,“ återtog Herigarius, “och det
fägnar mig just, ty jag vill aflägsna mig från denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
