- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 1 /
137

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besök hos lagman Eskil

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kom från Norge, vände sig snart samtalet ditåt. Man
hade den tiden inga tidningar, utan nyheter
meddelades endast af resande. Lagmannen hörde af sin gästs
berättelser, att denne var en högst lärd och tillika
erfaren man. Äfven lagmannens husfru förvånades
öfver den reda han hade på alla Norges förhållanden.

Slutligen föll samtalet på Norges historia.
Främlingen berättade många märkliga händelser ur densamma.
Lagmannen frågade honom om han visste hvarifrån
Norge egentligen först erhållit folk och lagar.

“Det veta vi väl,“ sade främlingen, “och nu
erkännes det af alla norrmän, att de från svearne erhållit
allt godt, som nabo kan af nabo bekomma. I de tider,
då ingen konung fanns i Nordlanden, var Norge
be-bodt af jotar och stigmän, som blotade åt Tor och
lefde af rof. Men då Odin kom till Svitiod, fick ock
Norge del af hans visdom. Och det var Norges första
lycka. Sedermera hafva vi icke glömt, att Harald
Hårfager och alla hans efterkommande voro af
Yng-lingaätt. Äfven har alltid Upsalakonungen varit
öfver-hufvudet för de nordiska länderna och bibehåller ännu,
sedan de blifvit tvenne riken, främsta rummet bland
nordens konungar. Väl vet jag, att vi från England
erhållit månget trätofrö bland den goda säden, som
hos oss blifvit sådd, men så skola väl tider komma,
då Viken icke mer utgör ett tvisteämne mellan svear
och norrmän. Det synes mig väl gjordt att då
påminna om hvad godt norrmän från sina grannar
erhållit hafva. Och jag vill till den ändan uppsätta de
gamla konungasagorna i böcker, att de må förvaras åt
efterverlden.“

“Ett godt värf är det,“. yttrade lagmannen, “att
bevara det, som folket försport om fäderna. En sådan
kunskap är nyttig att varna de unga och gifva råd
vid många tillfällen.“

Medan samtalet så fortgick och de båda männen
fördjupade sig deruti, betraktade klosterbrodern
främlingen med spänd uppmärksamhet. Slutligen gaf han
värdinnan en obemärkt vink och hviskade hastigt ett
par ord till henne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/1/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free