Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagman Algot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då fru Margareta begaf sig till sina matmoderliga
bestyr, stälde Algot till sin son Folke en fråga, som
nödgade honom att närma sig till de båda gamla. Han
måste göra reda för åtskilligt i den skrifna lagen.
Möjligtvis var han inom sig icke obelåten med att
förhindras från att tala med den unga damen, helst
han — ehuru visserligen icke ämnen till samtal bort
fattas en man som honom — i sjelfva verket kände
sig förlägen huru han skulle tilltala Ingrid.
Såsom tidens sedvänjor kräfde i en gård sådan
som lagman Algot Brynolfssons, fanns der en särskild
gästabudssal, i hvilken måltiden för gästerna
uppdukades. Det yppersta, som den tidens matmoderliga
välvilja kunde åstadkomma och bjuda, ordnades der på
ett sådant sätt, som de enkla sederna föreskrefvo. Det
fornnordiska bruket af en eld längs efter salen, öfver
hvilkens lågor dryckeshornet skulle räckas, älVensom
andra barbariska bordsseder, hade måst vika för den
tillika med kristendomen alltmera fortskridande
bildningen i likhet med det öfriga Europas. Således befanns
bordet i gästabud ssalen på Götala be täck t med en
virkad duk. Rätterna framsattes på fat af ler och trä,
men vid öfversta ändan prunkade ett och annat
silf-verfat. I stället för d-e gamla dryckeshornen fprdrade
bruket nu att bägare af horn, silfver och glas skulle
begagnas. Yäldiga ekbänkar sträckte sig utefter
bordets långsidor, och det besvärade icke ens de finaste
ridderliga och kungliga jungfrur att klifva öfver bänken,
då de skulle intaga sin plats vid bordet.
Medan sällskapet ännu i storstugan afbidade
återkomsten af matmodern, som i egen person skulle tillsäga
att måltiden var färdig, yttrade Svantepolk några ord
om målet för sin resa.
“Jag ämnar fara till Lödese,“ sade han. “Jag
hoppas hinna dit med en enda dagsresa ’härifrån, om
det också blir en temligen lång. Jag tänker der möta
min tillkommande måg, David Thorstensson. Han är
eu gammal väu till vår slägt, och jag har lofvat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
