Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagman Algot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
innan det mörknade, kasta en blick på belägenheten
och stadens omgifningar.
Natten förflöt och tidigt följande morgon inträdde
herr Karl i borgen med sorgsen uppsyn. Han ville
tala vid lagmannen, sade han, för att meddela honom
den sorgliga underrättelsen, att hans broder Folke hade
aflidit under natten.
Så snart en tjenare meddelat lagmannen
sorge-budskapet, skyndade icke blott den gamle herrn, utan
äfven hans hustru och dotter till salen, der herr Karl
blifvit införd.
Lagmannen tillkännagaf med mycken rörelse sitt
deltagande i den djupa förlust, som träffat hans
med-broder Algot och de ädla Algotsönerna. Fru Ingrid
beklagade att hon icke fått, såsom hon begärde,
undersöka och förbinda herr Folkes sår, helst det nu visat
sig vara af så svår beskaffenhet. Ingrid var alldeles
förstummad.
Men herr Karl tycktes bära sin bedröfvelse med
mycken styrka och beslutsamhet. “Jag har beslutit,“
förklarade han, “att ännu i dag återvända till Götala
med min broders döda lekamen. Jag vet full väl att
mina föräldrars önskan är den, att Folke skall hvila
i vår fädernegraf i Skara. Jag beklagar derför, herr
Svantepolk, att jag icke kan vara närvarande vid eder
dotters bröllop.“
“Det gör mig mycket ondt, herr Karl,“ sade
lagmannen, “och det så mycket mera som jag just nyss
erhållit underrättelse, att min måg annu i dag
Ankommer med ett par skepp från Seland.“
“Så mycket mera måste jag skynda,“ inföll herr
Karl med en viss häftighet; “den passar föga till
bröllopsgäst, som blifvit så slagen af sorg som jag genom
min älskade broders olycka.“
Den blick, som ur Ingrids öga flög mot herr
Karl, uttryckte en sällsam känsla: det var förtviflans
undergifvenhet.
Han vände sig då med ridderlig artighet till
henne. “Jag har en bön till eder, ädla iungfru!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
