- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 1 /
200

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nunnan i S:t Klara

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

damring på rösten förrådde hennes oro. “Han är
likväl min broders barn, och han är oskyldig i
faderns brott."

“Om hans skuld eller oskuld dömer riksens råd
i morgon,“ sade munken. “Men det kommer an på
eder, högvördiga syster, huruvida han undgår döden
eller icke. Ni vet, att jag alltid ansett för en glädje
när jag kunnat uppfylla några af edra önskningar.
Och emedan jag lofvat, att eder frändes lif icke utan
eder vetskap och vilja skulle uppoffras, har jag
kommit hit för att höra hvad ni önskar i afseende på
honom. Afgör det såsom edert samvete bjuder till
den heliga kyrkans ära och förmån och så att ni kan
svara inför den helige fadern för hela saken.14 Hans
skarpa öga faste sig allt strängare på hennes
anletsdrag, och det tycktes som hon kände hans blickars
hemska makt och bäfvade. ’

“Jag tänker på edra ord, fader Botvid,“ svarade
hon, “att jag är den heliga kyrkans tjenarinna, och
att jag måste hafva hennes förmån framför allt för
ögonen.“

“Omsorgen för hennes bästa kräfver
beslutsamhet och ofta uppoffring af våra jordiska känslor och
enskilda förmåner,“ inföll Botvid. “Har icke
riksföreståndaren visat allt upptänkligt nit för kyrkan, och
är icke Magnus Eriksson likaväl er broders barn som
Magnus Birgersson. Den ena måste dö för den andras

- säkerhet. Den ena har dock burit afvog sköld mot
fäderneslandet, den andra är ett oskyldigt barn.
Döm sjelf!“

“Jag vet det,“ svarade priorinnan. “Men han
har fått löfte till lif och säkerhet. Må han förblifva
i ett evigt fängelse, men hederligt, som det anstår en
kungason.“

"Rätten kräfver hans blod,“ återtog munken.
“Hans fader har undkommit, och det är med rätta
som sonen far umgälla hans brott. Herren
veder-gäller fadernas missgerningar inpå barnen.“ Hans
ord och hans blickar voro kalla som grafven, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/1/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free