- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 1 /
203

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nunnan i S:t Klara

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som tillhörde munkens marmorhufvud, ett välviljans
uttryck tillbaka. ‘‘Eder välsignelse skäoker mig
alltid en innerlig tillfredsställelse. Gif mig den också
i afton!“

Den hulda’ gestalten sänkte sig sakta på knä på
stengolfvet och korsade de hvita händerna öfver sitt bröst.

Han gick då till dörren och sköt den noga igen
efter sig. Derefter lade han sin hand på hennes
ned-lutade hufvud och läste den romerska kyrkans latinska
välsignelse öfver henne.

Sedan det skett, fattade hon Ödmjukt hans hand
och förde den till sina läppar.

“Låt mig nu se huru långt du hunnit med din
målning, min dotter,“ sade munken.

Hon steg upp ooh kastade ögonen med ett uttryck
’af förnöjelse på den uppslagna boken. Men munken
gick och satte sig på hennes hårda bädd vid bordet,
der den låg. Det fanns ingen stol i den trånga
cellen, hvars enda bohagsting han sålunda tog i
besittning, medan den fromma egarinnan blef stående
framför honom.

“Jag har arbetat flitigt, min far,“ sade hon, “det
lider snart till slut!“

“Det är godt, mitt barn,“ sade patern; “se, denna
målningen är vacker. Du målar allt skönare med
hvar dag, Maria. De präktigt förgylda legender jag
såg i P_aris, då jag studerade der, voro knappast
vackrare. Detta ditt verk skall pryda vått
klosterbibliotek. Riddaren, som du har målat der, är
präktigt Men du har ju gjort ett ansigte åt honom, som
snarare är en jungfrus än en sträng herres! Det
fag-nar mig att du glömmer det du sett i verlden och
endast gömmer i din själ sådana ansigten, som du får
skåda här inom dessa heliga murar.“

En lätt rodnad sväfvade öfver den unga nunnans
kinder. “Vördige fader,“ sade hon liksom hon velat
försvara sitt arbete, “jag såg nog så unga riddare
hemma, som höllo vakt vid min moders fängelse."

“Så?“ sade munken. “Men du har målat den
helige Örjan i alla fall för ungj, och du må hädanefter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/1/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free