- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 1 /
213

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nunnan i S:t Klara

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den med vinet ur den ena bägaren, som han derefter
åter fylde och bjöd henne.

“Jag tackar eder af hjertat!“ sade hon, då hon
mottog bägaren; men när hon uppslog kapusjongen
och förde drycken till sina läppar, vände hon sig från
honom, H*an blef likväl i detsamma på väggen varse
skuggan af den skönaste profil, och denna syn spände
på det lifiigaste hans nyfikenhet, i det den öfvertygade
honom om hennes behag och ungdom.

Hon återlemnade bägaren och tackade honom
ännu en gång. Han började då öfverlägga huru
han försigtigt skulle kunna fortsätta samtalet. “Här i
edert land, högt uppe i norden,“ sade han slutligen,
“är vinet en sällsynt dryck, och under hela min korta
fard i detta land har jag icke förr än nu i afton sett
det. Jag dricker dig till, pilgrim, till framgång och
välsignelse af heliga Guds moder och alla helgon!“
Han tömde bägaren med ett muntert uttryck af
förnöjelse.

“Jag vill också Önska er vår heliga frus
välsignelse,“ svarade hon.

“Det är ett svårt land att fardas uti, detta Svea
land,“ fortfor han. “Folket är väl gästfritt, men det
eger ingenting att bjuda en resande man. Dessutom
äro dessa vilda skogar förträffliga gömställen för
men-niskor af det slag, som i dag var nära att sätta det
eviga målet för din och min pilgrimsfärd.“

“Jag är främling här i landet, liksom ni,“ sade
hon. “Min pilgrimsfärd är icke lång, och den leder
mig icke ut i verlden.“

“Du går då i kloster?“ sade han. “Men vill du
icke dricka ännu några droppar ?“

Hon nekade. “Ni har säkert genomrest många
länder,“ vidtog -hon, “och genomgått många faror. Ni
fruktar dem icke, emedan ni kom och hjelpte oss.
Måtte Gud och den heliga jungfrun vedergälla eder!“
Hon gjorde en behagfull rörelse med handen, och han
varseblef en liten ring, som, lik en lysmask på en lilja,
glittrade från ett af hennes hvita finger.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/1/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free