- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 1 /
217

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nunnan i S:t Klara

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

saga henne. Ni måste endast lofva mig på edert
riddareord att icke fråga den räddade fången efter
hans namn, utan redligen beskydda både henne och
honom. Infinn eder äfirenledes här vid grottan, der
ni denna . afton räddade vårt lif, i morgon en timme
efter skymningen. Upptag stången och sätt den som
ni sett mig göra. Du,-Maria, bjuder den olycklige
ynglingen klättra ut genom gluggen och följa dig.
Det är en farlig vandring, men det gäller lif och död.
och jag vet intet annat medel. Du måste för honom
medtaga en pilgrimsdrägt i din korg. Så snart fången
ar nedkommen, låter du honom påtaga den. Ni,
herr Eckart, sätt allt tillbaka i sådan ordning, att
ingen om morgonen kan märka det. Följ derefter de
båda unga, som jag anförtror åt eder redlighet, hit
tillbaka till hålan. Återvänd sedan till
Helgeands-huset, der ni dagen derpå skall finna mig. Men du,
Maria, förer vår fånge till abbedissans rum. Hon skall
ytterligare säga dig hvad du bör göra.“

Sedan patern gjort dessa anordningar, följde han
Maria in i hålan, gaf henne lampan och nycklarhe,
uttalade sin välsignelse öfver henne och såg henne
långsamt aflägsna sig inåt den undeijordiska gången.

Han följde sedan riddaren tillbaka till staden.
Yid stadsporten talade han sakta med portnären, som
derefter lyste riddaren i ansigtet med en lampa,
liksom för att inprägla hans drag i sitt minne.

Efter detta uppträde fortsatte de båda vandrande
sin väg till Helgeandshuset. Der fattade munken hans
hand, tryckte den kraftigt och såg honom ännu en
gång skarpt i ansigtet.

“Jag har haft fullt förtroende till eder, riddare,“
sade han. “Men jag fordrar detsamma tillbaka. Uträtta
ni mitt uppdrag i morgon, så kan ni sedan sätta
förtroende till min verksamhet för ert bästa. Gå
ingenstädes ut, om ni kan . blifva inne. Men vill ni
nödvändigt gå ut och se er omkring, så är lösen vid
stadsporten: Eufemia, ty så heter vår prinsessa/4

“Det är ett godt ord,“ sade riddaren, “och jag
gör väl en vandring omkring staden dier utåt klostren,
Mel lin, Noveller. I. 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/1/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free