Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hartwig Flögh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ogde, skulle väl ändå anses vara han dotter. Hon
hette Thyra och var sällan synlig utom hus, äå att
icke Elof, ehuru sockenbo, hade sett henne förr. Hon
var en stark, tjuguårig flicka m$d djupa, mörka ögon,
en särdeles mörk hy och ett för svenska ögon något
främmande, ehuru icke obehagligt utseende. Hon var
sysselsatt med något göromål vid den af gråsten
uppförda spiseln och såg bestört upp, då gubben öppnade
dörren och inträdde med sitt främmande. Då hon
icke kände de båda väpnade karlarne, bleknade hon.
“Tag fram, Thyra,“ sade gubben, i det han med
handen gjorde några tecken, “hvad du kan ha att
fägna oss med. Hos en flskare får man hålla tillgodo
med hvad sjön gifver.“
Flickan spände ögonen skarpt i hans ansigte med
ett frågande uttryck, och fiskaregubben svarade med
en nick.
På ett par tallknubbar låg en temligen
jemnhug-gen bjelke upplagd. Det var husets bänk, och gubben
uppmanade de unga bönderna att sätta sig på
densamma. Han makade derefter fram ett slags bord,
sammanfogad t af grofva bjelkstumpar, på hvilka
sedermera yxan hade uthuggit smaklösa, klumpiga sirater.
Flickan framsatte en bytta med torkad fisk och en
träkanna med dryck.
“Håll till godo med fattigmannens kost!“ sade
gubben. “Bröd har jag icke haft i mitt hus på
mången god dag.“
“Hvem har bröd nu för tiden ?“ yttrade
vest-manlänningen, “åtminstone är det särdeles ovanligt
hos oss i våra bygder. Der har fogdens folk dragit
försorg om att sopa både kornbod och visthus åt oss
så att vi få svälta tills den nya skörden blir.“
“Ja,“ medgaf Elof, “så står det nog till hos oss
också, det kan du få höra af far.“
Yestmanlanningen började spisa den torra fisken
med en matlust, som bevisade att han sagt sant om
bristen i hans hemort, tflof fastade mera
uppmärksamhet på den tigande flickan, som, sedan hon
framsatt den torftiga måltideu, satte sig i en vrå och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
