Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De begge bröderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prostgården vid Singö kyrka var icke bättre än en
bondstuga. I densamma inträdde ett par bönder for
att rådgöra med presten, en klosterbroder från
Grå-munkeholmen i Stockholm. Då dörren öppnades satt
mäster Erlandus och slöjdade på en åra. Han såg
upp på sockneboarne, nickade åt dem och lade bort
åran. Erlandus var en man i sina bästa år, axelbred
och groflemmad, med ett skarpt utmärkt ansigte. Hans
stuga innehöll icke många saker som påminde om
hans presterliga kall, men desto flera som anstodo en
flskare och jägare. Ett litet krucifix, som var fästadt
vid fönsterkarmen, och ett breviarium som låg der
bredvid, voro de enda föremål, som icke hade en
verlds-lig bestämmelse, och äfven sågo dammiga ut. Ett par
goda spjut, en ypperlig hornbåge med ett betydligt
förråd pilar, ett par yxor, ett par nät och åtskillig
fiskredskap befunnos väl hållna i ordning. Bädden,
full af spånor efter slöjdarbetet, bestod i en varghud
och en rya. I stället för stolar stodo ett par afhuggna
timmerändar framfor den väldiga spiseln. Ingen
qvinnas hand hade ordnat denna bostad, utan på
spiselhällen stodo, vårdslöst undanslängda, de få
kokkärl, hvari presten sjelf tillagade sin föda.
“Deus vobiscum!“ sade Erlandus och gjorde
korstecknet emot de inträdande.
“Gud signe eder, vördige broder!“ sade den ena
bonden; “här är fast stor nöd å färde. En
sjöröfvar-holk loyerar inne på fjärden."
“En sjöröfvare från Gotland?“ utbrast Erlandus
och hans skarpa ögon blixtrade; “ja, det var
förgäf-ves vi vräkte konung Erik, när han får sitta i ro
och plundra oss bäst han vill från Gotland.“
“Ja, det skall Gud veta. Hade våran Engelbrecht
fått lefva, skulle väl sjöröfvarkungen fått kännas vid
en annan dans,“ yttrade den andre bonden.
“Nå, vi måste vara nöjda med det som är,“
återtog presten. “Kung Carl skall väl göra slut på den
osäkerheten en gång.“
“Gud och Sankte Erik må veta när det sker,“
sade bonden. “Visst är det godt att vi ha en infödd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
