- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 1 /
260

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De begge bröderna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men hvad är det för en man som du för med dig,
min käre Erlandus ?“

“Det är min brodef, Lauritz, som en lång tid varit
konung Eriks tjenare och fört hans skepp, men numera
känner sig dragen af kärleken till sin hembygd, och
kommer att strida for sitt fädernesland i stället för
att plundra dess kustboer.**

Erkebiskopen betraktade med en skarp blick den
frimodige sjömannen, som med lugn, öppen uppsyn och
korslagda armar såg honom tillbaka i ögonen. “Jaså,
herr Lauritz,“ sade han; “vi kunna då glädja oss att
på vår sida hafva en skicklig sjöhöfding. Jag litar på
eder för eder broders skull. Det faller mig in att
just begagna detta tillfälle. Du, Erlandus, sök förmå
skärkarlarna att utrusta så många skutor och båtar
som möjligt. Herr Lauri ts skall anföra dem och segla
till Stockholm der jag vill möta eder.“

“Så är icke min mening/* sade sjömannen
oförskräckt. “Jag märker att här är ett uppror å färde,
och jag har hitkommit för att bistå den manlige konung _
Carl, men icke för att kämpa emot honom/4

Erkebiskopen såg bestört ut och kastade derefter
en ljungande blick på Erlandus. “Hvad vill detta
säga, Erlandus?“ sade han; “är du en förrädare, eller
hvarför har du hitfört denne man?“

“Högvördigste fader,“ inföll Erlandus, “jag har
hitfört min broder som är en oförskräckt och kunnig
krigare till sjös, på det att eders högvördighet med sin
högre vishet skulle verka på hans sinne och förmå
honom att förena sig med oss.“

“Jag har icke tid till långa samtal,“ sade
erkebiskopen. “Du känner vår sak lika väl som jag, och
har du framställt den förgäfves, så äro väl också mina
ord förspilda på mannen. Emellertid är det godt att
han nu är i vårt våld. Han skall sättas i rummet
innanför borgstugan och väl bevakas, till dess jag får
tid att tala vid honom.“

“Ha!“ sade sjömannen. “Jag hade bordt vänta
ett sådant svek. Men att min broder sjelf skulle
deltaga i förräderiet, det är dock för hård t. “

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/1/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free